Utforska vetenskapen bakom Pulsetto

Förstå hur ditt autonoma nervsystem växlar mellan ”kamp-eller-flykt” och ”återhämtning och lugn”, och hur Pulsettos halsstimulering, som verkar via nacken, är utformad för att stödja den här omställningen – för lugnare stressåterhämtning, bättre sömn och stabilare prestation i vardagen.

Se vetenskapliga belägg

När ”stressad” blir ditt normalläge

De flesta känner sig inte extremt stressade – de känner sig bara fast. Orolig sömn, långsam återhämtning, ständig oro, magbesvär och svårigheter att hantera vardagens krav. Den gemensamma nämnaren? Nervsystemet har svårt att växla tillbaka till lugn efter att stressen slagit till (1–3).

Kamp-eller-flykt vs. återhämtning

Din kropp har ett automatiskt styrsystem som ständigt växlar mellan ”på-läge” (stress och aktivitet) och ”återhämtningsläge” (vila och återställning).

När stressen är återkommande eller återhämtningen aldrig blir fullständig kan systemet fastna i ”på-läge”, vilket gör det svårare att varva ner även när du vill (1–4).

Vagusnervens betydelse

Vagusnerven är kroppens främsta kommunikationslinje till hjärnan. Den förmedlar signaler som samordnar stressrespons, sömn, hjärtfrekvens och mag-tarmfunktion. Genom att stimulera vagusnerven kan balansen i kroppen återställas (1,4,5).

|Icke-invasiv vagusstimulering – |ett växande forskningsområde

Vagusstimulering använder kontrollerade elektriska impulser för att aktivera signalvägarna. Icke-invasiva metoder – där skonsam stimulering appliceras genom huden på halsen – studeras aktivt för sina mätbara effekter på stressmarkörer och prestation (5–8).

2,724,930 Sömnstimuleringar
1,586,780 Stresstimuleringar
1,148,301 Smärtstimuleringar
902,099 Utbrändhetsstimuleringar
8,491,440 Totala stimuleringar

Vetenskapliga belägg

Vad Pulsetto-studier hittills har undersökt – vetenskaplig grund, metoder och resultat

Pulsettos kliniska evidens – vitbok

En vetenskapsledd översikt av icke-invasiv vagusnervsstimulering via halsen (nVNS) och Pulsettos vetenskapliga belägg – inklusive fysiologi, verkningsmekanism och resultat från en randomiserad, öppen studie som jämför ensidig och bilateral stimulering.

Pulsettos vetenskap

A randomized, open-label, parallel-group, comparative study designed to evaluate the use of Pulsetto for psychological stress, anxiety, and disturbed sleep in individuals.

|Syfte:| Att utvärdera Pulsettos effekter på självrapporterad stress, ångest och sömnkvalitet samt på biologiska stressmarkörer (kortisol och kortison i hår), och att fastställa om bilateral stimulering ger större effekt än ensidig stimulering.

  • Efter 4 veckors Pulsetto tVNS rapporterade deltagarna signifikanta förbättringar i depression (PHQ-9), ångest (GAD-7) och sömnkvalitet (PSQI).
  • Bilateral stimulering utmärkte sig när det gäller stressbiomarkörer: hårkortisol minskade signifikant vid bilateral tVNS, medan ensidig stimulering inte visade någon signifikant förändring.
  • Kortison i hår uppvisade en övergripande tendens till minskning och följde måttligt förändringarna i kortisol, vilket tyder på en gemensam stressfysiologisk signal via HPA-axeln.
Oberoende forskning

Acute Transcutaneous Cervical but not Auricular Vagus Nerve Stimulation Increases Alpha Wave Brain Activity and Lowers Arterial Blood Pressure

|Syfte:| Att undersöka om icke-invasiv, transkutan cervikal vagusnervsstimulering (cVNS) är associerad med förändringar i arteriellt blodtryck och frontal elektroencefalografisk (EEG) aktivitet, samt att jämföra dessa effekter med aurikulär vagusnervsstimulering och tillstånd utan intervention.

  • Cervikal, men inte aurikulär, VNS var associerad med en minskning av systoliskt blodtryck.
  • cVNS visade en tendens till ökad frontal EEG-alfaaktivitet.
  • Inga förändringar i hjärtfrekvens observerades mellan interventionerna.
Oberoende forskning

Evaluating the Efficacy of Bilateral Non-Invasive Vagus Nerve Stimulation in Reducing Migraine Symptoms: A Prospective Observational Study

|Syfte:| Att utvärdera om bilateral icke-invasiv vagusnervsstimulering (BnVNS) är associerad med förändringar i migränfrekvens, smärtintensitet och antal smärtdagar, samt att undersöka effekter på humör, stressnivåer och migränrelaterad livskvalitet under en interventionsperiod på 6 veckor.

  • BnVNS var associerad med en minskning av migränfrekvensen med 40,35 % och en minskning av smärtintensiteten med 42,46 % (p < 0,001 för båda).
  • Antalet smärtdagar minskade med 27,66 % under interventionsperioden.
  • Deltagarna rapporterade förbättringar i humör (13,89 %) och stressnivåer (20,29 %), medan den migränspecifika livskvaliteten minskade med 9,48 %, vilket potentiellt kan ha påverkats av externa stressfaktorer.
Oberoende forskning

Non-Invasive Vagus Nerve Stimulation (nVNS) for Pain Management in Bechterew Disease (Ankylosing Spondylitis): A Prospective 
Open-Label Pilot Study (Pulsetto)

|Syfte:| Att undersöka om icke-invasiv vagusnervsstimulering (nVNS) som ges med Pulsetto-enheten är associerad med förbättringar i smärtintensitet och relaterade dagliga symtom (ryggstelhet, rörelseomfång, sömn, humör och koncentration) hos patienter med Bechterews sjukdom.

  • De flesta deltagare rapporterade minskad morgonstelhet i ryggraden efter stimulering.Ledvärk minskade avsevärt efter stimuleringen jämfört med före, och minskningen var statistiskt signifikant (p < 0,001).
  • Rörligheten i ryggraden förbättrades generellt, där ökningar rapporterades betydligt oftare än minskningar.
  • Sömnkvalitet och humör förbättrades hos en betydande andel av deltagarna, medan majoriteten av övriga inte rapporterade någon förändring och endast ett fåtal upplevde en försämring.
01
02
03
04
05

Vi söker forskare

Låt oss samarbeta för att driva verklig utveckling. Kontakta oss för att utforska samarbetsmöjligheter. Vi ser fram emot att ta del av din forskning.

Referenser

  1. Thayer JF, Lane RD. A model of neurovisceral integration in emotion regulation and dysregulation. J Affect Disord. 2000;61(3):201–216. doi:10.1016/S0165-0327(00)00338-4. Available from: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11163422/
  2. Porges SW. Cardiac vagal tone: a physiological index of stress. Neurosci Biobehav Rev. 1995;19(2):225–233. doi:10.1016/0149-7634(94)00066-A. Available from: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7630578/
  3. Thayer JF, Mather M, Koenig J. Stress and aging: A neurovisceral integration perspective. Psychophysiology. 2021;58(7):e13804. doi:10.1111/psyp.13804. Available from: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33723899/
  4.  Prescott SL, Liberles SD. Internal senses of the vagus nerve. Neuron. 2022;110(4):579–599. doi:10.1016/j.neuron.2021.12.020. Available from: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35051375/
  5. Soltani D, Azizi B, Sima S, et al. A systematic review of the effects of transcutaneous auricular vagus nerve stimulation on baroreflex sensitivity and heart rate variability in healthy subjects. Clin Auton Res. 2023;33(2):165–189. doi:10.1007/s10286-023-00938-w. Available from: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37119426/
  6. McIntire LK, McKinley RA, Goodyear C, McIntire JP, Brown RD. Cervical transcutaneous vagal nerve stimulation (ctVNS) improves human cognitive performance under sleep deprivation stress. Commun Biol. 2021;4(1):634. doi:10.1038/s42003-021-02145-7. Available from: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34112935/
  7. Jigo M, Carmel JB, Wang Q, Rodenkirch C. Transcutaneous cervical vagus nerve stimulation improves sensory performance in humans: a randomized controlled crossover pilot study. Sci Rep. 2024;14(1):3975. doi:10.1038/s41598-024-54026-8. Available from: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38368486/
  8. Zhang S, Zhao Y, Qin Z, et al. Transcutaneous auricular vagus nerve stimulation for chronic insomnia disorder: A randomized clinical trial. JAMA Netw Open. 2024;7(12):e2451217. doi:10.1001/jamanetworkopen.2024.51217. Available from: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39680406